Tankar om Bella och hennes träning
Jag tänkte ägna ett inlägg åt mina tankar kring Bellas återhämtning från skadan, och hur vi planerar den kommande tiden med träning.
Ni vet ju redan att vi är riktiga förespråkare för varierad träning, och därför så har inte omställningen från ridningen av frisk Bella till ridningen av "skadad" Bella varit så stor. Normalt sett strävar vi efter att motionera hästarna lika många dagar i veckan på banan som i skogen. Med Bella har vi lagt till en extra skogsdag, och sen så tömkörs hon 1 gång (eventuellt 2 gånger) i veckan varje vecka istället för att ridas.
För ett par månader sedan kändes det hela hopplöst, men nu börjar det kännas riktigt bra. Hon är superfin i ridningen och jag har mina förhoppningar om att hon kommer kunna återhämta sig helt, men det får framtiden utvisa. Det enda negativa nu är att hon är lite tjurig på banan, men jag är övertygad om att det bara sitter i skallen på henne, och att det kommer gå över ganska snart, för det känns redan bättre! Skönt också är att hon känns bättre och bättre ju mer vi rider, vilket inte en häst som har ont borde göra enligt vår veterinär.
Såhär tänker vi på våra pass nu i alla fall:
♥ Uteritt m klättring 1 gång/veckan - Ett ganska kravlöst pass där klättringen är det enda ansträngande för henne.
♥ Uteritt m kondition/övergångar/dressyr 3 ggr/veckan - De här passen är de som hon rids hårdast på. Vi försöker få till en lång uteritt/vecka där hon verkligen får träna upp sin kondition. På alla pass så jobbar jag ordentligt med dressyrarbetet. Det blir mycket skolor, skänkelvikningar, och massvis med övergångar/tempoväxlingar. Här varierar jag även formen flera gånger under passet.
♥ Ridning på banan 1 gång/veckan - Under ban-passet försöker vi bara få det så lätt och kul som möjligt för henne. Vi lägger in bomarbete och småhinder, eftersom det är det som motiverar henne mest. Fokus här är inte så mycket på hur hon går, utan hon ska bara lyssna fram när vi ber henne om det.
♥ Tömkörning 1 gång/veckan - Pappa tömkör henne, och hon ser alltid riktigt fin ut under dessa pass.
Som ni ser är det väldigt varierat, och vi har en tanke bakom varje pass och vad vi gör med henne. I skogen där hon är superpigg så fokuserar vi på de svåra grejerna som stärker henne och får henne mjuk i kroppen, medan det på banan blir mer "mental" träning för henne där hon bara ska gå framåt. Vi jobbar med att stärka alla muskler på henne, och i synnerhet att hon ska bygga upp en stark och rörlig rygg, vilket är en förutsättning för att hon ska kunna leva med sin diskdegeneration. Ett par dagar i veckan utan ryttare på ryggen är toppen, liksom klättring och bomarbete. När vi rider i skogen tänker vi på att rida lite offroad och på ojämna stigar också där det går mycket upp och ner. Vi tänker att det är lite samma sorts träning som när vi människor jobbar på en pilatesboll. Då kommer vi åt de små musklerna som traditionell träning inte kommer åt, och hon stärks i hela kroppen.
Såhär kommer vi jobba ett bra tag nu, och utöka träningen efterhand. Nästa vecka ska vi hoppa lite gymnastikhoppning tänkte vi, med hinder på 50 cm eftersom hon känns redo för det. Under hennes vila märks det att hon har tappat endel kondition främst, men styrkemässigt i kroppen känns hon fantastisk nu. Nästan finare än innan skadan! Även väldigt mjuk åt sidorna i skogen, och det kommer nog komma till banan snart också så fort vi har tagit oss förbi den mentala spärren. Prio ett nu är att få henne att bjuda framåt helt inne på banan och acceptera innerskänkeln (hon blir rak och vill glida inåt på banan) och samtidigt stärka hennes kropp och bygga upp konditionen i skogen. Jag ser fram emot att se hur hon känns i kroppen om ett par månader :)
Hoppas ni tycker att denna resa ska bli rolig att följa också! När jag lade (i princip) alla mina privata pengar på att köpa Bella i våras hade jag inte förväntat mig att vi skulle åka på ett så stort bakslag där vi var tvungna att börja om helt och hållet. Men, sånt är livet med hästar. Vi vet aldrig vad som kommer ske, och det gäller bara att göra det bästa av situationen. Jag kommer alltid att vara stolt över min "lilla" tjej i alla fall. Hon är en kämpe utan dess like och fantastisk att jobba med varje dag ♥
/ Emma
Ni vet ju redan att vi är riktiga förespråkare för varierad träning, och därför så har inte omställningen från ridningen av frisk Bella till ridningen av "skadad" Bella varit så stor. Normalt sett strävar vi efter att motionera hästarna lika många dagar i veckan på banan som i skogen. Med Bella har vi lagt till en extra skogsdag, och sen så tömkörs hon 1 gång (eventuellt 2 gånger) i veckan varje vecka istället för att ridas.
För ett par månader sedan kändes det hela hopplöst, men nu börjar det kännas riktigt bra. Hon är superfin i ridningen och jag har mina förhoppningar om att hon kommer kunna återhämta sig helt, men det får framtiden utvisa. Det enda negativa nu är att hon är lite tjurig på banan, men jag är övertygad om att det bara sitter i skallen på henne, och att det kommer gå över ganska snart, för det känns redan bättre! Skönt också är att hon känns bättre och bättre ju mer vi rider, vilket inte en häst som har ont borde göra enligt vår veterinär.
Såhär tänker vi på våra pass nu i alla fall:
♥ Uteritt m klättring 1 gång/veckan - Ett ganska kravlöst pass där klättringen är det enda ansträngande för henne.
♥ Uteritt m kondition/övergångar/dressyr 3 ggr/veckan - De här passen är de som hon rids hårdast på. Vi försöker få till en lång uteritt/vecka där hon verkligen får träna upp sin kondition. På alla pass så jobbar jag ordentligt med dressyrarbetet. Det blir mycket skolor, skänkelvikningar, och massvis med övergångar/tempoväxlingar. Här varierar jag även formen flera gånger under passet.
♥ Ridning på banan 1 gång/veckan - Under ban-passet försöker vi bara få det så lätt och kul som möjligt för henne. Vi lägger in bomarbete och småhinder, eftersom det är det som motiverar henne mest. Fokus här är inte så mycket på hur hon går, utan hon ska bara lyssna fram när vi ber henne om det.
♥ Tömkörning 1 gång/veckan - Pappa tömkör henne, och hon ser alltid riktigt fin ut under dessa pass.
Som ni ser är det väldigt varierat, och vi har en tanke bakom varje pass och vad vi gör med henne. I skogen där hon är superpigg så fokuserar vi på de svåra grejerna som stärker henne och får henne mjuk i kroppen, medan det på banan blir mer "mental" träning för henne där hon bara ska gå framåt. Vi jobbar med att stärka alla muskler på henne, och i synnerhet att hon ska bygga upp en stark och rörlig rygg, vilket är en förutsättning för att hon ska kunna leva med sin diskdegeneration. Ett par dagar i veckan utan ryttare på ryggen är toppen, liksom klättring och bomarbete. När vi rider i skogen tänker vi på att rida lite offroad och på ojämna stigar också där det går mycket upp och ner. Vi tänker att det är lite samma sorts träning som när vi människor jobbar på en pilatesboll. Då kommer vi åt de små musklerna som traditionell träning inte kommer åt, och hon stärks i hela kroppen.
Såhär kommer vi jobba ett bra tag nu, och utöka träningen efterhand. Nästa vecka ska vi hoppa lite gymnastikhoppning tänkte vi, med hinder på 50 cm eftersom hon känns redo för det. Under hennes vila märks det att hon har tappat endel kondition främst, men styrkemässigt i kroppen känns hon fantastisk nu. Nästan finare än innan skadan! Även väldigt mjuk åt sidorna i skogen, och det kommer nog komma till banan snart också så fort vi har tagit oss förbi den mentala spärren. Prio ett nu är att få henne att bjuda framåt helt inne på banan och acceptera innerskänkeln (hon blir rak och vill glida inåt på banan) och samtidigt stärka hennes kropp och bygga upp konditionen i skogen. Jag ser fram emot att se hur hon känns i kroppen om ett par månader :)
/ Emma
